Psalmen hör till våra allra äldsta psalmer. Den är skriven av Aurelius Ambrosius (cirka 340–397), som har brukat kallas den latinska kyrkosångens fader. År 369 blev han romersk ståthållare över Norditalien, och blev fem år senare vald till biskop i Milano. Ambrosius förstod sig på församlingssång i gudstjänsten. Tack vare honom blev både psaltarpsalmen och hymnen församlingssång i tidebönsgudstjänsterna. Hymnerna upptogs dock i gudstjänstordningarna först på 900-talet. Ambrosius skrev enkla och folkliga, men språkligt lysande hymner. Berömt är det ”ambrosianska versmåttet”, som är fyrradiga strofer där varje rad består av fyra jamber med betonad slutstavelse. Hymnerna är i princip syllabiska, d.v.s. de har en not mot varje stavelse i texten. Två hymner av Ambrosius finns i psalmboken: "Världens Frälsare är här"och nr 514 "Tack Fader för den dag du gav". Den sistnämnda är en nyintagen psalm, den förstnämnda hade i 1943 års psalmbok anslaget "Jesus Kristus kommen är".
Kompositör
Den gregorianska hymnmelodin kan eventuellt också vara skapad av Ambrosius.Den omformades i Tyskland år 1524 till en rytmisk koralvisa, som passade bra ihop med Luthers översättning till tyska, ”Nun komm, der Heiden Heiland”. Den melodiformen gäller fortfarande i vår psalmbok. Enligt Psalmernas väg I var flera av reformationens nya sånger bearbetningar av förreformatoriska hymner och liturgiska sånger både till text och musik. Den ursprungliga latinska hymnen användes med sin melodi i Sverige – och därmed kanske också i Finland – under medeltiden. Den finns belagd i ett breviarium från 1100-talet.
Innehåll
Egentligen är psalmen från början en adventshymn, på latin "Veni redemptor gentium" (Folkens Frälsare, kom). Den blev till samtidigt som den nicenska trosbekännelsenpå 300-talet. Man preciserade då den kristna läran gentemot villolärorna, framför allt arianismen, som förnekade Kristi gudomliga natur. Huvudtankarna i psalmen känns igen från andra trosartikeln så som Nicænum utformar den: att Kristus är ett med Fadern, att han har blivit människa, att han har utgått från Fadern, blivit född till jorden genom ett under och återvänt till Faderns tron. Den första svenska översättningen trycktes år 1536 i "Swenske Songer eller Wijsor" och infördes i 1695 års psalmbok som en julpsalm. I Luthers tyska tolkning av hymnen betonas också julens under och att detta att Kristus kom är en historisk händelse.