Föregående
1.
Kom till mitt arma hjärta,
Guds Ande, ren och skär.
Jag ser med bitter smärta
hur fullt av synd det är.
Jag kan ej själv det rena,
du kan det, du allena,
så kom och bliv mig när.
2.
Tag rum uti mitt sinne,
åt dig helt anbefallt,
ty mörker är därinne
och där är tomt och kallt.
Det kan sig självt ej lysa,
men om det dig får hysa,
förvandlat blir då allt!
3.
Ej kan jag själv förtaga
all syndens styggelse,
ej mörkret från mig jaga
och ljus och liv mig ge.
Att tömma havets vatten
och göra dag av natten
ej vore svårare.
4.
Till dig jag tillflykt tager,
Guds Ande, kom här in,
tänd upp din helga dager
uti mitt skumma sinn.
Så måste mörkret vika
och ondskans här tillika,
och jag får helt bli din.
