1.
Var är den Vän som överallt jag söker?
När dagen gryr, min längtan blott sig öker,
när dagen flyr, jag än ej honom finner,
fast hjärtat brinner.
2.
Jag ser hans spår varhelst en kraft sig röjer,
en blomma doftar och ett ax sig böjer,
och i den suck jag drar, den luft jag andas,
hans kärlek blandas.
3.
Jag hör hans röst där sommarvinden susar,
där lunden sjunger och där floden brusar,
jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala
och mig hugsvala.
4.
Likväl ett töcken mig från honom stänger:
min bön, men ej min blick till honom tränger.
Tänk om jag en gång honom såg och hörde,
han vid mig rörde.
5.
Ack, när så mycket skönt i varje åder
av skapelsen och livet sig förråder,
hur skön då måste själva källan vara,
den evigt klara!
