1.
Du sänt oss, Gud, ditt helga ord
att leda oss och lära.
Ej finns det något på vår jord
mer värt att tro och ära.
För själens hunger ordet är
vår rätta dryck och föda.
Att söka något bättre här
är oklok, fåfäng möda.
2.
Ej den plantering frodas skall
som ej i Herren göres.
Den råkar snart nog i förfall,
uppryckes och förstöres.
Guds ord står fast i evig tid.
De som på det vill bygga
bor på ett hälleberg i frid,
för regn och stormar trygga.
3.
Så må till Gud vi en och var
vårt hjärtas lovsång sända,
för att sin sannings ljus han har
för oss här låtit tända.
Ja, låt oss i det ljuset gå
så skall vi livet vinna.
Om ljuset släckes, vem kan då
sin väg till Herren finna?
4.
Stor klagan är det därför värt
att här i världen vida
man håller syndens mörker kärt
och ej kan ljuset lida.
Men, Herre, du som ljuset är,
lys upp vårt mörka sinne.
Du skingrar bäst det mörker här
som bor i hjärtat inne.
5.
Jag vet att himlar, hav och jord
skall inom kort försvinna,
men att i evighet Guds ord
man sant och tryggt skall finna.
Det håller jag för fast och visst
och intet hot mig böjer,
om ondskan än med våld och list
sitt vapen mot mig höjer.
6.
Och när jag vid ett sådant mod
blir ifrån världen tagen,
är döden mig helt säkert god
och salig blir den dagen.
Ja, när jag bort ur livet går,
du, Herre, mig bevara,
att glad i tron jag somna får
och sedan hos dig vara.
