Johann Rist 1654. Övers. Jakob Arrhenius 1691, bearb. | Melodi: Peter Sohren 1668.
Psalmhistoria
Textförfattare
Johann Rist föddes 8.3.1607 i Ottensen nära Hamburg. Han var präst och författare. Han skrev 658 psalmer. Några av dem är av mycket hög klass. I hans diktning och författarskap rymdes dock mycket annat. Han skrev drygt 30 dramer, bl.a. om trettioåriga kriget. En speciell berömmelse nådde han med sina diktsamlingar ”Musa Teutonica” och ”Poetischer Lustgarten” (1638).
Från 1635 till sin död var han verksam som kyrkoherde i Wedel, som ligger strax väster om Hamburg. Bl.a. är ett gymnasium där uppkallat efter honom. År 1644 blev Rist av kejsaren krönt som skald, poeta laureatus, och utnämnd till hov- och pfalzgreve. Han fick därmed rätt att själv kröna skalder samt utnämna doktorer, licentiater och notarier. Samtidens berömdheter åkte till Wedel för att besöka diktarprästen.
Johann Rist var mycket lärd. Han hade omfattande kunskaper i teologi, filosofi, historia, konst, naturvetenskaper och medicin. Mycket av denna kunskap kunde han använda i sin dagliga gärning. Han anlade bl.a. trädgårdar med fruktträd, grönsaker och medicinalväxter, men under trettioåriga kriget förstördes hans anläggningar fullständigt. Han fick som många andra fly för sitt liv till Hamburg. Senare, under det svensk-polska kriget på 1650-talet fick han en andra gång fly för livet till samma stad, och också då förstördes de trädgårdar han hade återuppbyggt. Även hans hem och kyrka ödelades.
Rist dog 31.8.1667 och begravdes i kyrkan i Wedel efter att församlingen hade firat en storslagen begravningsgudstjänst.
Kompositör
Peter Sohren (1630, Elbing - 1692, efternamnet skrivs även i formen Sohr) verkade som kantor i ett flertal tyska kyrkor och som lärare vid "Gymnasium in Elbing". Melodin till Rists tyska text tonsatte han år 1668.
Innehåll
Nattvardspsalmen 218 "Ett livets bröd vill Jesus Krist" kan sjungas på midfastosöndagen, när gudstjänstens tema är "Livets bröd". Originaltexten skrevs av Johann Rist år 1654 "Du Lebensbrot, Herr Jesu Christ". Den lydde i sin första översättning ”Tu lifsens brödh/O JEsu Christ” och ingick redan i 1695 års psalmbok.
I 1943 års psalmbok (nummer 211) fanns åtta strofer och även det gamla anslaget, där Jesus tilltalas ”du livets bröd”. Det tilltalet är bibliskt. Evangelisten Johannes berättar om hur Jesus kallar sig själv livets bröd. Vid senaste psalmboksrevisionen utmönstrades strofer om syndasår, ånger och bot och också tilltalet gick förlorat, då ingreppen förde med sig att början av psalmen ändrades.
Psalmen är ändå fortfarande en nattvardsberedelsepsalm. Psalmförfattaren ber om att den korsfäste Frälsaren ska hjälpa och bereda honom att fira nattvarden rätt. En innerlig gemenskap med Frälsaren möter oss. Han är herden som leder till gröna ängar, till den livgivande källan där törsten stillas, till det dukade bordet där hungern mättas. Hela vers 3 är en återkoppling till herdepsalmen, Ps. 23. I vers 4 kallas Kristus hjärtats brudgum. Det bildspråket kommer bl.a. från Höga Visan. Det uttrycker brudens totala beroende av brudgummen och brukar kallas brudmystik. Brudmystiken var en viktig beståndsdel i psalmdiktningen på 1600-talet. Hjärtats förening med Kristus når sin fullbordan den dag då varken liv eller död ska kunna skilja den som tror från Kristi kärlek.
Birgitta Sarelin
(Kompositörskommentar Boris Källman)
Referenslitteratur