1.
O du som ser, o du som vet
vart stackars väsens hemlighet,
som också vet, långt mer än jag,
mitt väsens natt och dag,
tag allt jag äger i din hand,
bränn slagget med din renhets brand,
och låt mig leva i ditt land,
min Fader och min Gud.
2.
Om än den väg som för till dig
är smärtornas och dödens stig,
så lär mig välja, Gud, ändå
den tunga vägen gå.
Den gång du viskade ditt “bliv”,
du ville mening i mitt liv.
Din mening i mitt väsen skriv,
min Fader och min Gud.
