Lina Sandell-Berg 1855. | Melodi: Svensk variant (1873) av tysk folkmelodi.
Psalmhistoria
Textförfattare
Carolina Wilhelmina (Lina) Sandell (1832-1903) är förmodligen Sveriges mest kända sångförfattarinna. Förutom "Tryggare kan ingen vara" kan många människor också hennes sånger "Blott en dag" och "Bred dina vida vingar". Lina Sandell var dessutom en skicklig översättare och har själv blivit översatt till flera språk, bl.a. till engelska. Den här sångens engelska titel är "Children of the Heavenly Father".
Lina Sandell föddes 3.10.1832 i det småländska Fröderyd, där hennes far Jonas Sandell var kyrkoherde. Som barn var hon svag och sjuklig och kunde inte alltid vara med de andra barnen i deras lekar. Pappan blev hennes lärare, och hon hade en egen vrå i hans arbetsrum. Där lärde hon sig språk: tyska och en del engelska - men också litet latin och grekiska. I pappans bibliotek fanns det teologiska böcker som intresserade henne. Hon mognade tidigt i andligt avseende.
Från år 1845 finns ett anteckningsbok med titeln "Barndoms-Försök av Carolina Sandell". Som trettonåring skrev hon en dikt på om det gamla askträdet som växte på prästgårdens gårdsplan. Den hade 21 strofer som har ett visst intresse också för sången Tryggare kan ingen vara. Stroferna 1, 2 och 9 lyder, citerade efter hennes biograf, hymnologen Oscar Lövgren:
Den gamla asken
1. O gamla Ask, hur vördnadsvärd du står
och hjässan stolt, högt upp mot molnen höjer,
hur skönt du grönskar med var nyfödd vår,
med härlig svalka du oss ock förnöjer.
2. Du lyfter majestätiskt kronan opp,
och vindarna på dina grenar gunga
så väl, som fåglars fria glada tropp,
som så förnöjda där sin lovsång sjunga.
9. Hur mången gång har månens bleka sken
du under stilla vinternatten skådat?
Och alla stjärnorna på fästet sen,
hur mången gång ha de dig dagen bådat?
Fadern dog tragiskt genom en drunkningsolycka under en båtresa 1858, och detta påverkade naturligtvis också Lina Sandell, som blev vittne till händelsen. "Sången är ur sorg upprunnen" lyder ett gammalt talesätt. Olyckan gav upphov till sången "Herre, ditt namn är ett fäste i nöden".
År 1860 dog också modern Fredrica. Lina Sandell flyttade våren 1861 till Stockholm, där hon kom att arbeta i Evangeliska Fosterlandsstiftelsens tjänst med litterärt arbete. Hon redigerade bl.a. kalendern "Korsblomman" från år 1865.Redan tidigare hade hon skrivit för olika religiösa tidskrifter och utgav "Barnens Vän". Hon skrev sånger för flera sångsamlingar, eftersom många sådana gavs ut vid denna tid. Första delen av Lina Sandells samlade sånger utkom 1882. Det blev så småningom tre delar. Hon har enligt Lövgren skrivit cirka 2 000 sånger.
Ännu under 1890-talet var Lina Sandell verksam. Under de sista åren av sitt liv skrev hon just inte sånger utan - märkligt nog - mycket för barn och ungdom, och utgav bl.a. en rad små bilderböcker i vackra färger. De trycktes för det mesta i Tyskland. Så utkom t.ex. "Barnens bilderbok" häftena 1-8 åren 1894-1899.
Lina Sandell gifte sig 1867 med grosshandlaren Oscar Berg. Hon dog 26.7.1903 och är begraven på kyrkogården i Solna.
Kompositör
Melodins upphovsman är okänd. Den anges vara en svensk folkmelodi, men har troligen tyskt ursprung. Melodin finns i många varianter, vilkas ålder inte kan fastställas. "Fru Toras visa" är från början av 1800-talet, men är enligt Lövgren en pendang till "visan om Jöns", som i sin tur uppges vara från slutet av 1600-talet.
Melodin gör sitt till att sången får fel betoning i anslaget: "Tryggarékan", och så har sången också kallats. Många har först senare i livet upptäckt att man i sången sjunger om tryggheten att vara Guds barn.
Innehåll
Sången har tillkommit i Lina Sandells ungdomstid och handlar om Guds barns trygghet. Den är från början inte någon barnsång, även om den länge har använts som en sådan. Man har funnit ett första tryck från 1855 i en skrift med titeln Andeliga daggdroppar.
En gammal tradition berättar att Lina Sandell skrev sången uppe i det stora askträdet. Uppe i trädet lär man på prosten Sandells tid ha byggt ett litet golv och satt ut bänkar, så att den som ville lätt kunde sitta i skymundan och meditera eller vad man kunde ha lust till. Det är inte svårt att föreställa sig Lina hur hon satt i ljumma sommarkvällar och lyssnade till fågelkvitter och på sensommaren såg de första stjärnorna börja synas på himlavalvet. Fåglarna hade gott om plats att slå sig till ro för natten i det stora trädet. De sinnesintryck Lina fick har hon sammanställt med Bibelns texter om Guds barns trygghet. Bildpråket är i mycket släkt med det som finns i hennes dikt "Den gamla asken" från hennes tidiga tonårstid.
Sången är sedan över hundra år barnpsalmen framom andra, åtminstone för äldre generationer. Språket är ändå inte särskilt barnvänligt - bara ett exempel är raderna Herren sina trogna vårdar / uti Sions helga gårdar. Också lidandet ingår i livet. Enligt den femte versen tar Lina emot det ur Faderns hand, förvissad om att Faders "mål är blott det ena: / barnets sanna väl allena".
Birgitta Sarelin
Referenslitteratur