Rätten att publicera psalmen på webben saknas.
Britt Gerda Hallqvist 1955. | Melodi: Per-Erik Styf 1955.
Avdelning: Hem och familj
Psalmhistoria
Textförfattare
Britt Gerda Hallqvist (1914–1997), känd som Britt G. Hallqvist, började skriva verser och dikter som åttaåring. Sedan följde en livslång litterär verksamhet som författare och översättare med ett mycket brett register. Hon har skrivit omkring 40 barnböcker. Också som översättare var hon produktiv: hon översatte allt mellan operan Rigoletto och musikalen Jesus Christ Superstar. Som dramaöversättare var hon speciellt flitig. Bl.a. försåg hon Dramaten i Stockholm med 12 översättningar av Shakespeare. Hon samarbetade med Ingmar Bergman, och det lär vara han som har myntat vad G:et i hennes namn stod för: Genial. För skolbruk gjorde hon läseböcker, teaterstycken och antologier. För kyrkans bruk skrev hon psalmer, böner och andra liturgiska texter.
Britt G. var medlem i olika kyrkliga kommittéer i Sverige. En speciell insats gjorde hon också i den finlandssvenska psalmbokskommittén, som anlitade henne som psalmbearbetare och textförfattare. Hennes namn är i den finlandssvenska psalmboken förknippat med 29 psalmer, av vilka 9 är original och 20 är översättningar. Hon verkar ha haft ett speciell förkärlek för Norge genom att hon har översatt många av Svein Ellingsens texter. Hennes samarbete med tonsättaren och kyrkomusikern Egil Hovland var mycket produktivt.
Hon har erhållit många utmärkelser, bland dem Svenska Akademiens översättarpris och Litteraturfrämjandets stora barnbokspris, båda 1976. Teologie hedersdoktor blev hon vid Lunds universitet år 1983.
Kompositör
Kyrkomusikern Per-Erik Styf (f. 1923) i Uppsala medverkade som tonsättare i Kyrkovisor. Tre av hans barnpsalmer ingår i den finlandssvenska psalmboken. Styf har bl.a. också översatt och redigerat Aage Hansens bok "Det handlar om musik: från rörflöjt till symfoniorkester" samt skrivit artikeln "Nathan Söderblom och musiken", som ingår i boken "Nathan Söderblom: präst, professor, ärkebiskop".
Innehåll
När nya kyrkliga barnvisor skapades på 1950-talet ville man komma bort från den sentimentalitet och det moraliserande som dittills hade funnits i psalmer tänkta att sjungas av barn (t.ex. Jag älskar söndagsskolan och villigt skyndar dit; Ett litet, fattigt barn jag är; Svarta Sara). I stället strävade man till att sångerna skulle präglas av realism och konkretion. Också glädjen och tryggheten i den kristna tron ville man få fram. Ett gott verktyg i dessa strävanden var att gå till evangeliets berättelser om Jesus.
Konkret bildspråk, glädje och trygghet karakteriserar Britt G. Hallqvists text över "barnevangeliet" i Markus evangeliets 10 kapitel, verserna 13-16. I sången talas om barn som i ivern att möta Jesus springer från sina hopprep och fästningsbyggen i sanden. Man ser livligt framför sig hur också mammorna trängs kring Jesus, det blir knuffar och kanske gråt av någon liten som skuffas kull i trängseln. Och lärjungarna är förargade över ungarnas framfart när Jesus ska predika, som de tror. Men Jesus hade andra planer: det var barnens stund. I sista versen ser man för sig hur det lyser om det livliga och stimmiga sällskapet när de har blivit välsignade av Jesus. Ingen är för liten att få möta honom.
Birgitta Sarelin
Sök psalmer
Mest sökta den här veckan
- Psalm 31 – Härlig är jorden
- Psalm 947 – Må din väg gå dig till mötes
- Psalm 522 – Bliv du hos mig
- Psalm 390 – Tryggare kan ingen vara
- Psalm 154 – Vår Gud är oss en väldig borg
- Psalm 914 – Gud i dina händer
- Psalm 535 – Den blomstertid nu kommer
- Psalm 102 – Livet vann dess namn är Jesus
- Psalm 391 – Blott en dag
- Psalm 890 – Du vet väl om att du är värdefull