Rätten att publicera psalmen på webben saknas.
Fred Kaan 1968. Övers. Britt Gerda Hallqvist 1970. | Melodi: Fransk 1784.
Avdelning: Ansvar och tjänandeSe psalm 213b i finska psalmboken
Psalmhistoria
Textförfattare
Fred Kaan föddes 27.7.1929 i Holland. Där bodde han de första 23 åren av sitt liv och upplevde den tyska ockupationen under andra världskriget. Hans far var medlem i den holländska motståndsrörelsen och gömde en judisk kvinna i sitt hem i två år.
Efter studier i England på 1950-talet blev han präst inom den reformerta kyrkan. Diktarbegåvningen började synas på allvar på 1960-talet. Hans psalmdiktning började för att han ansåg det vara nödvändigt. Han hittade inte sånger för söndagsgudstjänsten i Pilgrim Church i Plymouth. Han började därför skriva ett tillägg till psalmboken, kallat "Pilgrim Praise". Under denna tid experimenterade han med liturgi och psalmer. Med tiden har det blivit flera böcker. Den senaste boken, som är en samlingsvolym, utgavs 1999 med titeln "The Only Earth We Know". Denna titel visar för övrigt på hans engagemang för fred, miljö och rättvisa. Kaan intresserade sig också för svensk psalmdiktning och översatte svenska psalmer till engelska. Anknytning till Sverige hade han också genom att hans äldsta son fann sin äkta hälft där.
Kaan förde ett kosmopolitiskt liv och talade många språk. Han var bl.a. anställd vid Kyrkornas Världsråd i Schweitz och verkade som sekreterare i kyrkornas forum för mänskliga rättigheter. Han var också en efterfrågad föreläsare.Kaan dog 4.10.2009.
Kompositör
Kompositören är okänd. Melodin ingår första gången i en fransk sångsamling 1784.
Innehåll
Psalmen handlar om vårt ansvar i världen. Den blev till 1968 när Kyrkornas Världsråd höll sin stora generalförsamling i Uppsala. På agendan stod då de globala rättfärdighets- och rättvisefrågorna.
Psalmen talar om det som var angeläget då - och som fortfarande är angeläget: Gud kallar oss ut från sitt hus, den trygga tillflykten, till en värld där stora risker väntar. Gud kallar oss också ut ur jaget för att ge oss kraft att älska medmänniskan.
Kaans sång har översatts av Britt G. Hallqvist 1970. Eftersom det inte går att överföra dikter ord för ord från ett språk till ett annat, har Hallqvist ibland fått ta till egna lösningar. Resultatet är att innehållet ibland nästan kan anses vara "förbättrat". Hennes biograf Inge Löfström skriver att "hon på ett effektfullt sätt har gett slutraderna i de fyra stroferna en parallellism som originalet inte har". Förebilden är emellertid från Kaans andra strof, som slutar: "Lord, make us cheerful." Så slutar också verserna effektfullt: Gud, gör oss djärva! (v. !), fria! (v. 2), kloka! (v.3) och glada! (v. 4), alla med utropstecken!
P. O. Nisser har sagt att tanken på uppbrott präglar de tre första stroferna. Dels är det ett uppbrott från något (från en sluten gudstjänst, från vanor och ovanor och själviskhet, från oförmåga att använda fantasin), dels är det ett uppbrott till något (till världen, eftersom det är den kristnes uppgift att vara i världen men inte av världen, till förmågan att ge ut av kristen kärlek, till tjänsten att finna fred och bröd åt alla i hela världen). Fred och bröd kan förstås både konkret inomvärldsligt och sakramentalt som freden och brödet i nattvarden. Därmed finns likheter både med psalm 430 och psalm 482. Diakonin fogas ihop med nattvardens sakrament.
I sista strofen påminns vi om att det inte är enkelt att tjäna nästan. Människors krav, eget tvivel, egen oro och jäkt tynger oss. Då ber psalmen: "Låt oss då känna, att din kärlek bär oss. / Gud, gör oss glada!"
Birgitta Sarelin
Sök psalmer
Mest sökta den här veckan
- Psalm 947 – Må din väg gå dig till mötes
- Psalm 31 – Härlig är jorden
- Psalm 522 – Bliv du hos mig
- Psalm 390 – Tryggare kan ingen vara
- Psalm 154 – Vår Gud är oss en väldig borg
- Psalm 914 – Gud i dina händer
- Psalm 535 – Den blomstertid nu kommer
- Psalm 102 – Livet vann dess namn är Jesus
- Psalm 391 – Blott en dag
- Psalm 203 – Lovad vare Gud som sänder