Rätten att publicera psalmen på webben saknas.
Textförfattare
Nicolai (även Nikolai) Frederik Severin Grundtvig (1783–1872) är Danmarks store psalmdiktare under 1800-talet. Han skrev cirka 1 500 psalmer. Hans första psalm, julpsalmen ”Dejlig är den himmel blå”, utkom 1810. Grundtvig har sagts ha en egenartad dansk och folklig psalmstil, som ställer honom i särklass. Han har också haft ett ovanligt stort inflytande på sitt lands kyrkliga och kulturella liv. Hans psalmer är en del av det danska kulturarvet. Bäst känd är Grundtvig kanske för sitt arbete för att förverkliga sin idé om friskolor och folkhögskolor. År 1844 invigdes världens första folkhögskola, Rødding højskole i Sønderjylland. ”Menneske først og kristen så” (människa först och kristen sedan) är ett berömt uttryck av Grundtvig. Också på det politiska området var han aktiv. Han var medlem i den riksdag som stiftade 1849 års danska grundlag.
Grundtvig föddes den 8 september 1783 i Udby på Själland. År 1811 blev han prästvigd. Efter ”den mageløse opdagelse” 1825 kom han att kraftigt framhäva trosbekännelsens betydelse. Han menade att trosbekännelsen innehåller Guds tal till oss i minst lika hög grad som Bibeln. För sina teologiska åsikters skull sattes Grundtvig under censur och hans psalmer fick inte sjungas. År 1826 avsade han sig därför prästämbetet efter hårda duster med prästkolleger och kyrkliga myndigheter. Från 1839 till sin död 1872, en vecka innan han skulle ha fyllt 89 år, verkade Grundtvig igen som präst, och nu hade han fått större frihet med psalmerna. Han arbetade in i det sista. Som 78-åring blev han hedrad med en biskopstitel utan att ha något biskopsämbete.
Kompositör
Johann Peter Emilius Hartmann, vanligen skrivet J.P.E. Hartmann, född 14 maj 1805, död 10 mars 1900, var en av Danmarks mest inflytelserika tonsättare. Hans körverk Vølvens spådom är upptagen i Danmarks kulturkanon.
Hartmann var son till musikern August Wilhelm Hartmann och utbildade sig till jurist. Han var också en skicklig organist och blev redan som 19-åring utnämnd till organist i Garnisonskirken i Köpenhamn och efterträdde där sin far. 1827 blev han lärare vid det nyligen inrättade Det Kongelige Danske Musikkonservatorium.
Befattningen som organist behöll han till sent i livet, men efter hand kom det egna komponerandet att ta allt större plats. Han blev professor vid Köpenhamns universitet 1849 och direktör för Musikkonservatoriet 1867. 1836 deltog Hartmann i bildandet av Musikforeningen i Köpenhamn och 1839 var han också med och bildade Studenter-Sangforeningen. Sedermera blev han ordförande i bägge dessa föreningar.
Innehåll
Grundtvig har som ingen annan använt skeendet i naturen som parallell för det andliga skeendet. Men kanske det egentligen inte är ett bildspråk, eftersom Grundtvig tycks mena att det ena har med det andra att göra? Julen och påsken spelar en stor roll i hans diktning. I julnatten, då mörkret vänder mot ljuset efter vintersolståndet, då föds Gud i Jesus Kristus och änglasången kommer med ljus och himmelsk klarhet mitt i det jordiska mörkret. Påsken infaller vid en tid då årstiderna bryts och dag och natt är lika långa. Ljuset segrar över mörkret, livet segrar över döden. Skapelsen och kyrkan, fåglarna och människorna sjunger tillsammans när Kristus har uppstått och livet har segrat. Det blir tydligt i de två årstidspsalmerna 532 "Likt vårdagssol i morgonglöd" och 536 "Världen som nu föds på nytt".
På grund av Kristi död och uppståndelse – endast tack vare Kristus – ”kallas vi att leva i alla somrars sommar”.
Birgitta Sarelin
(Kompositörskommentaren är från svenska Wikipedia)