Rätten att publicera psalmen på webben saknas.
Paul Nilsson 1898. | Melodi: Nordisk folkmelodi / Anders Arrrebo 1627.
Avdelning: FastetidenSe psalm 54 i finska psalmboken
Psalmhistoria
Textförfattare
Paul Nilsson (1866–1951) har skrivit åtta psalmer i vår psalmbok. Han var präst och en av den svenska ungkyrkorörelsens psalmförfattare. Han skrev gärna sina psalmer till gamla kända koraler. Som psalmdiktare har han betecknats som gudstjänstens och kyrkoårets skald. Han utgav flera psalmhäften. Det första häftet utkom 1895 och hade titeln "Återljud från Tämplet". "Se vi går upp till Jerusalem" publicerades 1898. Den hade ursprungligen fjorton strofer, men förkortades för att ingå i ett psalmboksförslag 1906.
Nilsson hade flera diktarsträngar än psalmer på sin lyra. År 1908 vann han Svenska Akademiens pris för diktcykeln "Ryttarns Matts".
Paul Nilsson var också en duktig körledare. I en av sina första församlingar, Levene, lyckades han bilda en stor och framgångsrik kyrkokör. Den blev honom till mycken heder och var hans livs stolthet, säger psalmforskaren Oscar Lövgren.
Han utnämndes också till hovpredikant.
Kompositör
Melodin ingick i vår äldsta officiella koralpsalmbok 1697. Den anses vara en nordisk (dansk?) folkmelodi, som också den gamla visan "Till Österland vill jag fara" har släktskap med. Redan år 1627 finner vi den i Anders Arrebos danska psaltare (Psaltaren omskriven i regelbundna strofer). Det är den hittills äldsta kända nordiska källan. Men Arrebo själv hänvisar till en annan psalmtext, som hans melodi sjunges som, vilket betyder att melodin måste ha tillkommit senast i början av 1600-talet, sannolikt redan på 1500-talet. Många släktled har alltså lärt sig denna melodi!
På skivan "Leve psalmen!" sjungs sista versens sista fras annorlunda än vad som är brukligt. Både i Sverige och Finland läggs bindebågarna på följande sätt: "där skall vi med ho-o-nom vara".
(Sjung alltså inte som på skivan: "där skaall vi med honom vara").
Innehåll
Detta är en "vi-psalm". Vi som sjunger förflyttas från åskådarplats till deltagarplats när Jesus går upp till Jerusalem. Psalmen hör till de viktiga i kyrkoåret. Den sjungs som inledning till fastetiden och också som inledning till stilla veckan. Det är vanligt att i församlingarna fira gudstjänster hela stilla veckan och på så sätt följa Jesus på hans lidandesväg fram till påskmorgonens jubelgudstjänst. "Se, vi går upp till Jerusalem" är ett direkt bibelcitat. Jesus säger så när han förutsäger sitt lidande och uttrycket finns bl.a. i Matteus 20:18: "Vi går nu upp till Jerusalem." Paul Nilsson hade 1883 års översättning av Nya testamentet och där lyder orden som i hans psalm. Också i övrigt är psalmen tätt anknuten till bibelberättelserna om Jesu lidande. I v. 4 kommer bildspråket både från Uppenbarelseboken 21 och 23 och från Jesu avskedstal i Johannesevangeliet 17:24.
Birgitta Sarelin
Sök psalmer
Mest sökta den här veckan
- Psalm 947 – Må din väg gå dig till mötes
- Psalm 892 – Öppna dina knutna händer
- Psalm 527 – Av goda makter skyddade
- Psalm 269 – Klippa du som brast för mig
- Psalm 188 – Det finns en plats
- Psalm 190 – Inför ditt ansikte käre Gud Fader
- Psalm 31 – Härlig är jorden
- Psalm 914 – Gud i dina händer
- Psalm 492 – Jag lyfter ögat
- Psalm 395 – Hela vägen går han med mig