1.
Han på korset, han allena,
är min fröjd och salighet.
Ingen kan så väl mig mena,
ingen så mitt bästa vet.
Ingen är mot mig så god,
ingen har hans tålamod.
Söker jag kring land och rike,
aldrig finner jag hans like.
2.
Jordisk vän kan lindra nöden
för en vän som hjälp begär.
Jordisk kärlek går i döden
när med kärlek lönt den är.
Men var ser vi här en man
som så tåligt älska kan
att han allt för mänskor lider
som i hat mot honom strider?
3.
Han på korset, han allena,
annan är ej funnen än.
Han, Guds lamm, det fromma, rena,
dör för ovän som för vän.
Ingen skillnad Jesus gör,
lämnar ingen utanför.
Kom, ni alla! – så han talar,
kämpar, blöder och hugsvalar.
4.
Honom vill jag glad tillhöra,
vad mig än blir förelagt.
Kristus kan mig saliggöra,
inte världens gunst och makt.
Vanskligt är i världen allt,
som ett töcken tomt och kallt,
men den jag vill efterfråga,
evig är hans kärleks låga.
5.
Han på korset han allena,
allt mitt hopp och goda är.
Ingen må mig det förmena
att jag håller honom kär.
Vilken vän har här för mig
såsom han utgivit sig?
Han kan mig med Gud förena,
han på korset, han allena.
