1.
Jag höja vill till Gud min sång
ännu en gång
från dessa jordens dalar.
Min Herre Kristus hämtar mig snart
hem till sig
i himlens höga salar.
Snart segerrik,
en ljungeld lik,
han komma skall
till fröjd, till fall
när dombasunen talar.
2.
När min förlossning närmar sig,
jag gläder mig
och fruktar ingen våda.
I Herrens hus skall jag få bo,
och finna ro,
där död ej mer skall råda.
Till salig frid
för evig tid
jag skall stå opp,
så är mitt hopp,
Guds ansikte att skåda.
3.
När fikonträdet skjuter blad,
då blir jag glad,
då stundar sommartider.
När jag får domens tecken se
på himlen ske,
mot Kristi dag det lider.
När ångest svår
kring jorden går,
han närmar sig
att frälsa mig
ur sorger, kval och strider.
4.
Vid världens undergång och fall
min Herre skall
av nåd de sina skona.
Jag hör hans röst, den ljuder klar:
Håll det du har,
att ingen tar din krona.
Håll ut i bön,
dig väntar lön,
du skall få bo
i himlens ro
och med Guds helgon trona.
5.
Ny skapas himmel då och jord.
Vid rikets bord
jag kommer Kristus nära.
Med skaran som kring tronen står
jag salig får
min segerkrona bära
och i Guds stad
lovsjunga glad
med helgons här
min konung kär.
Hans namn ske evig ära!
