1.
Hur ljuvt det är att komma
till Herrens tempelgård,
där trogna själar blommar
som liljor i hans vård.
Man ser hur skära kalkar
för Gud där öppna står,
och himmelsk dagg dem svalkar,
att liv och kraft de får.
2.
Hur kärt i Andens enhet
att dem tillsammans se
i trohet och i renhet
åt Herren offer ge!
När de Guds lov upphöjer
på denna fridens ort,
vem är som ute dröjer
och stannar vid dess port?
3.
Träd in att se och smaka
hur ljuvlig Herren är,
att bedja och att vaka
med hans utvalda där.
Där ute lever flärden
så glädjelös och tom;
ack, ringa fröjd ger världen
emot Guds helgedom.
4.
Ej vill jag vandra fjärran
till mörker bort från dag.
Mitt ljus, det är av Herran,
min sol uppsöker jag.
Inför hans anlet klara
vill i hans hus jag bo.
Där är mig gott att vara,
där har mitt hjärta ro.
